En så kallad fadäs

Lördag kväll

Ungefär såg här såg det ut. Jag köpte ballong-hattar för alla 300 kronor.

I förra vecka glömde jag 300 kronor på Konsum. Ni vet, i ett sånt var-din-egen-kassörska-dator-handskfack. Det var hemskt tråkigt att komma på i måndags. Har gått och gruvat mig. Och beklagat mig i radion. Och sagt till alla hur synd det är om mig. Så idag gick jag dit. Och sa: finns det nån chans i helvetet att jag kan hitta mina trehundra kronor? Dom var snälla och sa att ibland hinner personalen hitta pengar innan en kund gör det (och alltså tar stålarna) och började låsa upp olika slags kodlås, nyckelringar och kassaskåp för att kunna komma åt kvitton som i sin tur innehåller koder för att låsa upp kassamaskinen som i sin tur kan säga åt en dator att kanske ge mig pengar om alla resultat stämde. Detta skulle kräva fem minuter. Jag satte mig och väntade. Affärsbiträdet och jag skulle börja matcha kvitton med varann för att se när det skulle kunna ha varit i tid. 15 minuter senare kom vi fram till att det inte fanns några kvarglömda buntar med sedlar den dagen jag hade på mitt kontoutdrag. Då slog det mig. Jag glömde inga pengar på Konsum förra veckan. Dom söp ju jag upp i lördags kväll och söndags morse. Sen backade  jag bugande ut genom dörrn: Det gööör inget att ni inte hittade dom. Sånt är livet… Karma… Drabbar ingen fattig… osv.

Jag är för go.

/Kenta Ochstoffesson

3 Comments

Filed under Min vardag

3 responses to “En så kallad fadäs

  1. Fantastiskt underhållande läsning. Du ÄR för go!

  2. Fullständigt brilljant!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s