Hej sötefötter, jag har haft en helt vanlig helg. I crazytown. I fredags var jag på det hemliga. Det är fortfarande hemligt. När jag får reda på resultatet lovar jag återkomma med några fenomenala anekdoter som ni verkligen vill höra. En av dom involverar Hans Wiklund och en butterkaka. Men jag träffade bland andra den här tjejen, som lät mig figurerar på hennes blog.
Sen var det fri bar för komiker på Södra teatern. För det var comedy festival i stan. Jag uppträdde inte. På scen. Jag uppträdde onykter, ja. Det gjorde alla dom bedårande komikerna från Malmö. Så onyktert att flera blev fråntagna sin öl. Som dom försökte smuggla därifrån när vakterna desperat få folk på natten.
Dagen efter var den fria baren stängd. Man var tvungen att ha ölbiljett. Men vi från Malmö vet hur man kringgår såna lätta hinder. Och tillverkade egna ölbiljetter. OBS, skämt, nej, det gjorde vi såklart inte. Bara Simon Gärdenfors.
Vi va på standupgalan som våra vänner Fritte och Marcus ledde. Det är helt plötsligt inte lika roligt längre att låtsas vara den dom pratar om, när dom säger “Den här personen har betytt allt för svenska standup” eller “den här komikern är det finaste vi har” och låtsas vara på väg upp på scen, när folk man drar skämten för sen går och vinner priser. Jeplon vann nåt. Jag satt bredvid och skrattade gott. Satte skrattet i halsen.
Efter det här märkliga så tog Petra Mede sitt ansvar och styrde upp efterfesten tillsammans med Mårten Andersson. Det blev fest på Stureplan. En klubb med det ironiska namnet Solidaritet. Ironiskt för att det kostade 250 kronor att bara gå in. Det är inte speciellt solidariskt. Om det inte är så att dom 250 kronorna går till ett välgörande ändamål. Som inte är gåslever. Detta var ungefär det materialet jag drog när jag stod och pratade med Bob Hansson i overall. Sen glömde Jeppe sitt pris i baren så jag fick dra Stockholm runt med den här biten stock han fått. (Nej, bespara er.) Sen hade jag sönder priset. Nu ligger det itu på min teaktevebänk.
Detta är kanske en tredjedel av allt knasigt som hände. Jag har ju inte tillexempel berättat att jag och KimW gjöt vampyrtänder, eller att när jag och Johan Glans träffas så kramas vi (alternativt, jag kramar honom.) eller Ullis och jag träffade en man i fredags natt som på knät hade ett plåster som var så stort som en kudde, eller att jag somnade till lite under Mårten Anderssons ståupp-rutin. Men det kanske kommer. Sov sött, töntar. Jobb imorrn igen vet ni.
/Fyllo Nykternusson
